Aaaaa- doften av kokosolja

On April 25, 2007, in Cykling, Fritid, by Katarina

img_0295.JPG

Bääää- bäääääbisar,
Tvärnit i Klagshamn.

Efter en stilla avslutning på förra veckan och en lika stilla start på denna så vaknade kroppen till liv. Han mer eller mindre legat i coma i soffan. Bra för bäckenet men misär för humöret. Vi har en teori om att “Kasper Jr” tagit ett jätteskutt i sin tillväxt. Man kan väl säga att jag över en natt fick en jättemage. Han säger numera klart och tydligt till när något inte passar genom ilskna sparkar. Skumpiga grusvägar gillar ingen av oss längre, slätt ska det vara.

Igår var äntligen krafterna tillbaka igen och bäckenet kändes bra efter all vila. Botaniserade i Kaspers garderob och hittade ett par riktigt sköna och passande byxor. Det är väl med blandade känslor som jag inser att jag kan ha min mans kläder… Nu skiljer det inte mer än tre kilo mellan oss och risken är ganska stor att jag går om honom innan midsommar. Ja, ja snart är det slut på gräddbakelser och glass i stora lass.

Vi rullade iväg i värsta rusningstrafiken och fick därför kryssa ut via cykelbanorna mot Tygelsjö. Planen var egentligen att Kasper skulle köra fart ute i Klagshamn men eftersom jag var pigg så bestämde vi att köra ner till Höllviken. Det har ju varit en dröm för mig att komma ända dit ner innan jag måste börja cirkla runt kvarteret. Och gårdagen bjöd på perfekta förhållanden med lätt motvind dit, sol och kokosolja på benen. Nackdelen med kokosolja är att det blir snorhalt i badkaret. Fåfänga cyklister… Men det är något visst med doften av kokosolja…

Rundade rondellen i Höllviken och även ett par hästar. Vi håller avstånd eftersom jag inte vill riskera att bli knuffad av cykeln… Det är nackdelen med cykelbanorna, man är utsatt på ett annat sätt där. Sen var det medvind och marängswiss hemmåt. Rapsfälten doftar ljuvligt och vinden var för en gångs skull bara vänlig och ljum. Via Bunkeflo-Limhamn hem och ett kort stopp i Pildammsparken för att titta på alla snygga, smala och snabba träningskompisar som körde Bos tisdagspass. Hej, hej, jo jag lever och vi har det bra. Ett annat liv, men ändå en del av samma verklighet. Min barnmorska ställde frågan hur jag tänker i framtiden med tävling osv. Ja, just nu är jag bara glad om allt går bra och jag kan springa igen. Bara jag blir helt återställd och kan gå och springa. Och att lilleplutt har det bra…

Väl hemma packade vi in oss i hissen och sen var det dusch och grillad korv på balkongen. Nu kan vi njuta av kvällssolen på den andra sidan. Och bättre kommer det att bli ju högre solen står…

img_0305.JPG

Nu laddar vi för helgen. Kasper tävlar både lördag och söndag i Landskrona och jag ska försöka ta lite bilder. Mina föräldrar kommer hit på lördag eftersom pappa behöver få lite paus från sitt slit med alla stormfällda träd. Tydligen börjar det hända lite saker nu och han har fått en maskin som ska ta ut det som ligger samlat. Tyvärr gör ju värmen att barkborrarna vaknar till liv och riskerar att svärma… Men det är väl med skogen som med cyklingen, man ger aldrig upp.

/Katarina

 

Tagged with:  

Leave a Reply