Archive for June, 2007

Kniiiip

Posted by Katarina on June 28th, 2007

img_0744.JPG

Ok, nu kan jag ju lika gärna knipa till måndag, eller iallafall söndag kväll. Dessutom är det Triathlon EM, Olympisk distans, i Köpenhamn på lördag. Så kan ju lilla TurboTrollet snurra ett par varv till innan han släpper hörnflaggan och törs visa sig…

Inget är som väntans tider… Nä, det är ungefär lika spännande som ett kommunalt väntrum.  Mammor som ringer och undrar “har det hänt något”. Neeeej! Vi ringer när det är dags, det haaaar vi ju sagt. Och folk som glor. Nu har jag börjat glo tillbaka eller peka finger. Det är inte OK att glo på gravida och det går inte att glo diskret.

Sen kan mammorna skicka papporna att ringa;

-Hej det är pappa! Hur är det?

-Det är bra.

-Öh… Det har regnat mycket inatt.

Hm, tror inte att mamman blev mycket klokare av det svaret.

Går Illa eller Gorilla

Posted by Katarina on June 26th, 2007

img_0657.JPG

Både och. Förbaskade unge till att sitta och trycka. Han verkar inte alls ha fattat vilken väg han ska ut, utan försöker bryta sig ut genom huden. Genomsnittet säger dock att förstföderskan går över en vecka, och jag är ju fortfarande bara 4 dagar över. Tanken är absurd, går och hoppas på att det ska börja göra riktigt jädra ont, eller som jag beskrev det häromdagen; det är som att gå och vänta på att man ska göra en riktig praktvurpa. Man vet att man ska vurpa men inte hur illa man ska skada sig… Apropå vurpor, det är ganska exakt ett år sedan min prakvurpa på SM i Sollerön. Och det gick ju ganska bra fast jag mötte asfalten i 45 knyck.

Tappad helt lusten att föda efter mitt helvetesdygn på BB. Det var sån missär att det nästan är obeskrivligt. Mögliga duschar, blod på toastolarna och pulversoppa. “Min” barnmorska var milt sagt splittrad och lyckades glömma svara på samtliga av mina frågor. Men jag vill poängtera att min kritik inte gäller personalen utan de fysiska förhållanden som råder på BB. Nyförlösta mammor och deras små infektionskänsliga nyfödda i denna skit… Snälla låt mig föda mitt barn och sedan gå direkt till patienthotellet-utan att passera BB…

Har varit på extrakontroller eftersom mitt blodtryck steg plötsligt, men som tur är har det gått ner igen. Risken för att utveckla preklampsi finns kvar, men i dagsläget är det inget som tyder på att jag skulle göra det. Min mamma fick eklampsi dvs den ovanliga formen som utvecklas snabbt och leder till medvetslöshet. Så det blev lite bråttom när jag skulle ut.

Var är då målsnöret? Ett tag tänkte jag att det nog var själva förlossningen. Kom på andra tankar eftersom det gäller att “slå genom kaklet”.  Mål är när vi är hemma igen alla tre, välbehållna. Sen tar nästa utmaning vid- föräldraskapet.

/Katarina- precis så galen som på bilden.

Stilhed før stormen.

Posted by Kasper on June 22nd, 2007

 Katarina blev indlagt akut på sygehuset i tirsdags, til oberservation, da man mente der var risiko for præeklampsi (svangerskabsforgitning). Heldigvis var det falsk alarm.

Ironisk nok blev hun indlagt på BB, en 4 personers stue da hun skulle “hvile”. Dvs. de andre så patienter så tv fra kl 09 om morgenen til kl 23:30 samt havde storfamilien på besøg. Nå ja hvad betyder det når man har ørepropper :D

Toiletterne var blodige og badrummet mugent, vi jokede lidt med at hun var havnet på slagtehuset, selvom det er foruroligende med sådane forhold i Sverige 2007. Så nu har hun oplevet at være “kunde” på sin egen arbejdsplads.

Igår blev hun udskrevet og er hjemme igen, det bliver ikke den vilde midsommer, specielt ikke når ham den lille kan finde på at komme ud når som helst. 

Næste opdatering herinde, skulle gerne indholde en glædelig nyhed.

 Hilsen

Katarina og Kasper 

Grattis Kasper!

Posted by Katarina on June 17th, 2007

img_0649.JPG

Nej, han är inte officiellt pappa än, jag har mitt bebismarathon kvar. Men han daskade till med en väldigt bra tid i Malmö Swedbanklopp i lördags.  Med tanke på att upplägget var ett löppass två veckor innan så är det imponerande att springa på 42.33. Med lite träning går han under 40 minuter… Life`s not fair…  

Loppet är ett arrangemang i MAI:s regi för att fylla tomrummet efter Broloppet. Målsättningen är att man inom några år ska ha 10 000 startanden. Nej, nej, nej… I mina ögon är loppet en flopp. För dyrt och för dåligt helt enkelt. Man kan inte ersätta ett “Upplevelseslopp” som Broloppet med ett stadslopp. Så coolt är det inte att runda Turning Torso. Då hade det varit tuffare om man skulle springa alla trappor i Kronprinsen. Trots att alla deltagare hade chip så fick alla samma startid, vilket innebar att man fick en sämre tid om man startade långt bak… Vilket jättekliv bakåt i utvecklingen! Men det kanske är för dyrt med mattor och andra typ av chip. Nu skulle alla scannas vid målgång. Där försvinner ytterligare sekunder som för den enskilda deltagaren kan vara oerhört viktiga…

Vädret kan man inte påverka, det var värsta tänkbara. Men den den danska trio som jag supportade visad gott mod, och efter att vi klargjort på hemmaplan att det “blev ingen öl innan alla sprungit” så var det ingen gnäll trots att man bitvis simmade runt stadionområdet.

img_0722.JPG

Vi håller framtida tävlingsdeltagande en smula öppet de närmaste veckorna, men om allt går som det ska framöver så startar Kasper ev i http://heino-cykler-loppet.ckringen.se/ Sen försöker jag också lobba för att han ska göra en triathlon i Skanör i augusti. Vi ska ändå dit och titta. Även om han kanske gör en anksimning borde han kunna ta fötter på Jonas från CK ringen och sen kan dom mosa på cykelsträckan. Dessutom har han ju bevisat att dom små “hästbenen” kan springa fort när dom ska. 

Efter loppet var det ganska mycket snack om sport och efter att Kasper serverat öl och “snittar” (sandwishes- det är jag som är en retsticka) så spånades det om både Vasalopp och Vätternrundor. Det hela slutade nog med konklusionen att det var lika bra att göra en svensk klassiker. Meningarna var däremot ganska delade vilken gren som var värst. Personligen skulle jag nog säga “logistikgrenen”. Åka till Vansbro för att simma 3 km, nä fy fabian. Vill hellre ha glitter och glamour i Monaco om jag ska lägga en massa pengar på att åka på tävling.

Nä, hallå där inne kan du komma ut nu? För det första är vi nyfikna på vem du är, och jag skulle snart vilja veta hur illa ställt det är med kroppen, och vad man kan förväntas använda den till i framtiden!

Nostalgi runt en sjö

Posted by Katarina on June 14th, 2007

anna-lj.jpg

Jaha, då har den då börjat. Den stora vallfärden till Motala och “Vätternrundan”. Bilar, bussar, tåg, fylls med människor och cyklar som ska ta sig runt Vättern med start fredag kväll. Åkte ett varv med bruttan på bilden 2004. Ett av de blötare och kallare åren enligt statisiken, 1600 bröt. Anna skulle göra en svensk klassiker och jag kunde tänka mig ett rejält långpass inför M6. 300km kändes inte som något problem eftersom jag legat och kört Malmö-Glimåkra-Malmö ett par helger under våren och benen var väl ganska härdade vid långvarigt arbete. Dessutom hade vi inget speciellt tidsmål utan var mer ute efter upplevelsen och gled runt precis under 12 timmar. Två mil från Motala insåg vi att vi kunde komma under 12 timmar och det var väl enda gången vi bet i ordentligt:)

Mitt största misstag var uttalandet innan start “ja, ja man kan iallafall inte förfrysa sig i juni”.  I Gränna hade jag enligt Annas utsago ”något vilt i blicken” och vägrade kliva av cykeln eftersom jag var totalt nerkyld från topp till tå. Vid 7 snåret började värmen komma åter, och då hade vi varit igång sedan 00.06. Misstag nr 2 gjorde jag i Hjo då jag åt lasagne… den åt jag sedan om resten av vägen till mål. I Hjo stannade vi säkert 40 minuter eftersom det tog tid att komma fram till maten. Det “effektiva snittet” för hela resan låg på 30 km/timma så vi fikade i  två timmar totalt- snacka om fikatur! Men det är nog därför min upplevelse av Vätternrundan är odelat positiv, trots att jag faktiskt upplevde att jag frös ihjäl under de första timmarna!

2004 fortsatte med trevliga cykelupplevelser i form av M6 i Laholm http://www.laholmscyklisten.nu/ ett par veckor efter Vättern. M6 är ett motionslopp i etappform och den totala distansen är 760 km fördelat på 6 dagar. Hallandsåsen är ett återkommande inslag i etapperna vilket bäddar för ett par ordentliga klättringar. Tyvärr så fick jag kliva av de två sista etapperna, fick en kraftig bihåleinflammation som krävde penicillinbehandling… M6 är verkligen något man kan lägga en semestervecka på om man vill ha många mil i benen. Kör man dessutom med första klungan får man både distans och fart. Känns det mastig med 760 km kan välja att bara köra 3 valfria etapper- M3.