Ett par dagars tystnad från vår sida betyder inte att vi sovit av utmattning. Vi har andats lantluft och ätit lagad mat och hembakade kakor. En flaska rosa champagne och en prinsesstårta har också slunkit ner, och vi har sett den lilla bäcken i byn forsa fram som en vild fjällflod efter sommarens alla skyfall. Dessutom har vi gjort en närstudie av musungar. Dom måste ha blivit hemlösa när pappa gick loss på tallarna närmast huset, och sov i små högar i den mjuka mossan på gräsmattan. Det händer något med en när man blir förälder, man värnar om alla små bäbisar. Att även en lite musunge växer upp och blir en vuxen mus som äter upp våra handukar och gnager sönder korken på lådvinet det glömmer man lätt… 
Vi har också slagits mot mygg “stora som reaplan”… Det är någon hemsk ny sorts attackmygga som går till anfall direkt utan förvarning. Dessutom börjar betten klia igen efter ett par dagar.

Dessutom har vi spikat dopdatum och tagit reda på vilken präst som kommer att döpa Emil. Så vi har faktiskt hunnit en hel del annat än att bara byta blöjor, mata och vyssja en skrikig unge.

Kasper stod för efterrätten i torsdags; grillade bananer. Pappa tog i lite när han handlade, han kom hem med 2 kg bananer!!

Emil tre veckor. Liten och söt. Skriker bara när mamma och pappa hör.