Cykelmygg.se

  
Idag är det måndag, Kasper har planerat att vara sjuk hela veckan.

Man blir kreativ när man tränar. Är det inte fler som upplever detsamma? Idag under mitt lyxpass dvs “långpass mitt i veckan” på cykel kom jag på lösningen till ett i-landsproblem. Kasper vill att vi ska köra TransAlp 2010 och det finns ett litet problem i samband med träningen för detta krävande etapplopp; man kan inte köra långa utförskörningar på MTB i Skåne. För glömmer man denna lilla detalj kan det bli en smärtsam upplevelse eftersom det är svårt att vila i utförskörningarna i alperna, det är helt enkelt för stötigt. Men jag kom på lösningen, vibrationsträning för armarna! Fnittrade för mig själv en kvart tror jag,  när denna briljanta idè dök upp någonstans mellan Lockarp och  Vellinge.

Hm, det var ju det här med våren. Kaxig som jag är så gav jag mig iväg utan något mer än huvudet under hjälmen. Hallå, hur kallt var det? Svinkallt. Och hur dumt när man precis varit sjuk och har en sjuk man och ett semisjukt barn hemma? Korkat.

Kasper lyckades med konststycket att tvätta sin ipod idag. Jag ryckte hans karbonpump (mycket snyggare än min patronpump i orange) ur en skitig cykeltröja och konstaterade att det var ganska många saker i fickorna… När jag sen kom hem så hängde ipoden på tork och en snopen Kasper sa att “det var nog centrifugeringen den inte tyckte om”. Så nu har vi avverkat två ipodar på två veckor. Gav Kaspers gamla till Emil och det tog en kvart sen flippade den ur. Apple borde köra fler babytester på sina produkter…

Jaja, Kasper har fått en ny fin grön kompis, den kan han trösta sig med så länge. En riktigt läckerbit från Fokus. Vi får väl se när den gör entrè på de skånska vägarna. Själv har jag inte ens plockat fram min sommarcykel, det gör jag först när Vellinge kommun behagar sopa sina vägar och bönderna spritt färdigt sin skit på åkrarna. Idag hamnade jag precis bakom en sådan traktor…

Nu ÄR det vår på riktigt. Det bestämde jag idag, för det luktade nämligen gräs och maskrosor på flera ställen. Dessutom så såg jag att bönderna börjat sätta sallad, för säkerhets skull under vita dukar. Men jag tror inte att dom hade chansat om det fanns risk för mer frost. Ett säkert vårtecken, det tror jag iallafall.

Generelt | 5 Comments »

Först vill jag säga tack till Inga och Svend för en fantastisk dag med underbart god mat och mycket gott vin!

Babbelabbilen har rullat närmare 100 mil i helgen eftersom vi varit på Guldbröllop hos Emils gammelmormor och morfar på Jylland. Det är en lång resa och vi stannade först hos farmor och Finn och dom små hundarna Felix och Zita. Emil har aldrig träffat hundar på så nära håll innan och han blev överlycklig. Varken jag eller Kasper har hört honom skratta så mycket tidigare. Ju mer dom skällde, desto mer skrattade och jagade han dem! Kärleken var dock inte ömsesidig och det var två trötta hundar som fick stanna hemma när alla begav sig till Agger på lördagen.

Vesterhavet visade sitt vackraste ansikte med sol och måttliga vindar. Landskapet är fantastiskt med sitt vilda vatten och vindpinade vyer. Även jag och Kasper lyckades bli vindpinade genom att springa runt Flade Sö som ligger granne med Nordsjön. På ena sidan hade vi Nordsjön och på den andra Flade Sö. I mitten på en lite landremsa sprang vi med vinden i ryggen och solen skönt värmande. Magiskt. Finns inget bättre sätt att uppleva ett landskap än springandes eller cyklandes. Man är mitt i alltihop. Tack till alla extra händer som lekt och pysslat med Emil under helgen. Det är uppskattat av oss alla tre. Emil älskar att vara i centrum och hans föräldrar att få träna ihop ibland!

På söndagen var det Vesterhavsväder igen, vind, vind och ökande vind. I hamnen såg vi Kitesurfare och vinsurfare med bra drag i den tilltagande vinden. Och nästan helt platt vatten… Lärde mig också hur man skålar vid västerhavet. Man viner som vinden.

Generelt | No Comments »

Ja, idag fick jag njuta av nyttan med morgonträning. Vi slappade hela eftermiddagen i solen…
(Tyärr kom inte ena mamman med på bild, hon var och köpte kaffe)

Fler bilder på bryggseglarna finns här.

Generelt | 5 Comments »

Låt mig presentera min nya löparkompis: Emil.

Nya tag, nya tider. Efter konsultation av löpcoach Bo så drar det igång. Löpträning 1-2 månader med hyffsad volym i lungt tempo. Eftersom det inte handlar om att flänga runt i parken och springa 1-2-3 km eller 400m på bana så får Emil bli min nya löpkompis. Han älskar sin vagn och jag älskar morgonens fräschör, ljuset vid havet och känslan av att “ha hela dagen framför mig”. Igår fick Emil sina första solglasögon, en svindyr historia men jag vill att de ska sitta bra och inte kasa runt. För han gillar inte att få sol i ögonen när vi är ute och springer.

 Två pass är avklarade. 5 km i tisdags och 6 km idag. Tisdagen var katastrof, 6.23 min/km. Dagens tempo blev 5.40 min/km. Betydligt bättre, kan jag hålla mig däromkring så känns det fortfarande som löpning.

Nu ska vi äta frukost, eller rättare sagt jag äter frukost och Emil mellanmål. Dagens pedagogoska måltid! I går lyckades Emil plocka sin lilla bit “babysmårgås” och pricka munnen tre gånger! Men det kan lika gärna bara bli små smulor eller en liten boll i handen. Men får man inte öva lär man sig aldrig!! Sen somnar förhoppningsvis det lilla yrvädret så jag kan duscha, jag luktar pelikan… Undra vad mina mammakompisar säger om jag dyker upp i eftermiddag med svettigt underställ och leriga tights omgiven av en aura av zoo? Fniss, jag tror dom hjälper mig med Emil så jag får duscha.

Förresten så har bloggosfären begåvats med ännu en förälder som pusslar med träning och liten bebis, följ hans väg mot en IronMan i Kalmar!

Generelt, Sport | 6 Comments »

Varför dra ut på eländet när man kan ha det överstökat på kortare tid? Emil får inte sina tänder en och en. Dom kommer klasvis. Först fick han tre nere. Nu laddade han från tårna och skickar upp fem samtidigt. Fyra i överkäken och en där nere. Behöver jag ens nämna att han dreglar som en Bulldog? Och allt ska gnagas på. Dessutom har han lärt sig att resa sig och gnager på handtagen till kökslådorna om han kan. Han bet Kasper i stortån i ett obevakat ögonblick.

Mormor och morfar kom hit i fredags för att fira påsk och leka med Emil. Morfar drog till skogs på kvällen. Men så mycket gjort blev det inte i skogen eftersom han fick tillbringa lördagen med att ploga vägar för att över huvudtaget komma någonstans. Här i Malmö blev det aldrig så illa, bara lite vitt på marken. Idag hade det torkat upp och Kasper gav sig iväg på cykel i solen. Jag har inte hosta klart, så det är fortfarande bara promenadtakt som gäller- surt sa Räven om Rönnbären.

Dagens drama utspelade sig vid matbordet och det var inte Emil som var huvudpersonen. Ett parti “Råttfälla” höll på att sluta i en försäkringssak med 1500 kr i självrisk för uttag av nya glasögon. Det gick så vilt till att jag tog på mig visir för att inte få spelpjäser i ögonen. Efter två omgångar vek jag ner mig och mamma och Kasper forsatte kasta gula, blå och röda pjäser runt sig. Fler pusselbitar föll på plats under spelets gång när jag insåg att insatsen avgör hur mycket man evt förlorar. Jag har ju varit superinställd på att springa snabbt, det är ju mitt mål. Men ju snabbare jag springer, desto längre faller jag igenom när jag väl blir sjuk och tvingas göra uppehåll. Kanske måste jag tålmodigt harva mig igenom detta året i IT 2-3 med vissa fartinslag för att inte tappa driv och steg. Är det någon som kan följa min tankegång? Det är klart att jag ska springa fort igen, men nu pratar vi ett perspektiv på 2-3 år. Det kommer bli många träningsavbrott. Mycket kan hända. Om jag tänker i perspektiv som” 3 år” så ger det mig oerhört mycket mer frihet och mindre stress. För vad gör väl 2 veckors sjukdom då? Om man har låt säga 150 veckor till sitt förfogande så har man helt plötsligt hur mycket tid som helst.

 Att tänka stort helt enkelt…

Generelt | 8 Comments »