Archive for May, 2008

“What a feeling!

Posted by Katarina on May 29th, 2008


[youtube] Jcp7v0uoybc/[youtube]

Ödesdagen.
Ödespasset.

Idag skulle jag få svar på min fråga till mig själv. Hur fort går jag just nu?
Laddade mentalt, laddade fysiskt. Ingen mat efter lunch. En kopp kaffe vid 15.30. Kan inte springa snabbt med något som helst fast guppande i magsäcken. Idag tänkte jag inte vika ner mig pga löparmage.

Tog cykeln till parken. Ville inte ödsla energi på transportlöpning. 1 km uppvärmning. Ingen aning om hur benen kändes. Tre stegringslopp som gick snabbt och lätt. Kanske 2000m på 9 minuter. Det var min förhoppning. Klarade jag det så var det godkänt.

Phu. Gick mot starten. Hur känns 4.25 tempo. Kommer inte ihåg. Trycker på start och springer. Motvind. Det går segt. Shit vad det går sakta. Men det var tiden som gick sakta. Inte jag. 4.22 vid 1 km. Flyger vidare. Blir mejjad av en cyklist. Idag springer jag på cykelbanan. Har inte tid att ligga på betongen. Ett snabbt steg åt sidan och kollisonen är avvärjd. Kommer till kröken vid Roskildevägen. Raksträcka. Steget är lätt, pulsen snabb men kontrollerad. Ligger högt i höften. Trycker av klockan. 8.30!!! Shiiiit, jag sprang för snabbt!!! Men det kändes så bra, det var mitt steg igen. När jag är som lättast, snabbast, snyggast… Där och då bestämmer jag mig. Det spelar ingen roll vad jag gör de andra tre på, eller vad jag springer för tid den 14:e. Jag har farten i kroppen. Det är sån jag är. Naturligt snabb. Det gäller bara att våga plocka fram det steg för steg igen.

Det var det här jag behövde. Låta kroppen leda mig och bevisa för huvudet att jag kan. För jag tror aldrig att benen tvivlat. De har bara saknat en stadig inre röst som leder dem. Frammåt. Snabbt och lätt.

För ordningens skull kommer här de andra tre intervallerna. 8.49, 8.38, 8,59. Den sista intervallen är inte så snygg. Men den är under 4.30.

Kasper stack precis ut. Ska bli spännande och se vad han tycker om sina 5 x 2000 i 3.55 fart. (Edit. Hans tider: 7.38 7.44 7.54 8.01 7.39)

Låten tillägnar jag Karin och mig. För att vi gör det vi älskar- springer i ur och skur, med och motgång!

“Feta och lata”

Posted by Katarina on May 28th, 2008

Vid ett par tillfällen har någon, oftast en man, vräkt ur sig att svenska damcyklister är feta och lata. Kanske ska dessa människor (män) läsa och beakta detta. 

I mitt fall betyder inte hårdare träning nödvändigtvis att jag går ner i vikt. Snarare har det många gånger förbryllat mig att puffigheten snarare tenderar att ökar lite om jag inte passar mig. Hårdare träning triggar i mitt fall också aptiten medans distanpass i moderat fart verkar hämma aptiten. Men där finns individuella skillnader.

 

“Nu skickar jag cykeln på semester”

Posted by Katarina on May 28th, 2008

Det var Kaspers kommentar efter träning med CK Ringen igår. Efter vad han berättat så förstår jag inte längre vad träningen går ut på? Slentrianmässiga pass och ingen struktur. Nä, skärpning Mr Bengtsson. Hinner du inte får du delegra!

Bild AFOTO

Men det ligger mer bakom hans uttalande än bara detta. Jag har tryckt ett 19 dagars löpprogram i ansiktet på honom flertalet gånger och trägen vinner. Tack för det Bengtsson! Nu kör vi så det ryker mot sub 40 och sub 45 på milen.

För min egen del är jag lite tveksam om jag kommer klara tiderna på intervallerna. Man kan väl säga att jag redan nu bestämt mig för att jag inte ska klara 45 eller under. Men jag kan förlika mig med att i vilket fall så blir min tid bättre än 48.36.

Mitt program är ganska likt men med ”snällare” km tider. Jag får springa 5 km på 22.30, 2000 på 8.50 och 1000m på 4.10-20. Han har styrkan för att klara det. Jag har tekniken, men saknar styrkan.

Idag är det dag 2. Liten bit tårta. Men imorgon ska agnarna skiljas från vetet. Jag tvivlar, och det är väl mitt största problem. För just genom tvivlet har jag redan begränsat mig. Farten finns där, men kanske är det för tidigt att plockar fram den. Har sprungit 2 km på 8 minuter. Men 4.25 imorgon?

Den 15:e är det tillbaka till vanliga träningen igen med både cykel och löp. Fördelen med cyklingen är att den underhålls av löpträning. Så jag är inte det minsta orolig för att jag tappar nått där. Som extra grädde på jordgubbarna ska jag simma under de här veckorna. Bara för att. Det ska inte in någonstans i någon träningsdagbok eller planering. Det ska komma från hjärtat, suget ner i vattnet!

Om gårdagen kan jag bara säga 70 minuter slätlöpning. Rätt och slätt. Med pulsklocka. Till min stora glädje får jag en sprillans ny Garmin FR 305. Tack för det. Och tack Rolsted Cykler på Frederiksberg som hjälpt mig! Och tack för att det satt ett par R-sys på Fokusen. Kasper kastade dem efter mig. (ok, lite mellanskillnad blev det:)

 

Det Stora Blå och kära jösses vilka söta dubbelhakor

Posted by Katarina on May 25th, 2008

IMG_3647
Vilken konstig dag. Mors dag. Min dag! Fick frukost på sängen som snabbt förflyttades till matbordet eftersom det annars blivit ett intermezzo med kaffe, juice, frukostbullar och färsk ananas i sängen pga Emil. Kasper gav sig iväg på klubbträning men kom tillbaka lika snopen som jag var igår. Det var helt enkelt ingen där. Till skillnad från mig så drog han inte iväg på egen hand. Jag bet ihop och körde tre timmar cykel. Var inte i fas med de två för mig okända grabbar som dök upp vid klubben så jag valde att köra mitt race. Och jag ville bara hem under i princip tre timmar. Dessutom hade jag motvind ut till 102:an mot Veberöd. Motvind upp för hela åsen. Men jag tänkte “motvind och backe, bättre än så här blir inte Skåne”. Hade ett rejält distanspass löpning (rekorddistans!!) i benen från i fredags. Trötta muskelspolar. Men hem kom jag till slut och gjorde en “fullblodsbehandling” av benen dvs avspolning med iskallt vatten. Funkar utmärkt. Kanske ska jag överväga hästliniment också?

När Kaspers träning blev inställd drog vi istället ner till Bo01. Men innan dess var jag en vända på vinden. Har packat ner min våtdräkt och allt som förknippas med simträning väl. Vatten är inte mitt element. Vet inte om det hänger samman med att jag är en Vata. Eller så handlar det om att jag är talanglös. Sista gången jag på allvar simmade i dräkt var nog 2003 under en 1/2 IronMan. Efter det blev valet att enbart springa och cykla. Vill simma igen, men det kommer enbart bli i öppet vatten. Struntar i allt vad teknikträning heter inomhus. Vägrar ligga och glo ner i kaklet. Behöver spänningen som förknippas med öppet hav. Vara en del av tång, vatten och vågor. Möjligtvis kommer jag sträcka mig till att simma i bassäng utan tak.

Faktum är att jag älskade känslan i vattnet idag. Att glida genom vattnet. Inte behöva räkna längder bara navigera på bojar, bryggor och skuggor. Hade ställt in mig på en köldchock, men ömslöts av ett svalt vänligt salt hav. Fantastiskt. Fler blider här.

På hemvägen hamnade vi en lite ledsam situation som dock slutade lyckligt. En äldre dam satt trött på en kyrktrappa i innetofflor och sjukhusarmband. I armvecket satt en venflon. Jag går fram till damen och frågar vad som hänt. Hon är väldigt trött och kan inte redogöra för vad som hänt. Ingen av oss har mobil med så vi går in på en Pizzeria och får låna telefonen. Ringer sjukhuset och mycket riktigt har damen ifråga gått därifrån. Det tråkiga med hela historian är hur långt hon gått utan att någon reagerat. Och bemötandet jag fick när jag ringde sjukhuset. “Kan du inte köra hit henne?” På min fråga hur länge vi skulle vänta innan någon kom, fick jag ett snäsigt svar “det beror på när polisen kommer”. Damen ifråga hade gått iväg från Akutavdelningen och jag hade inte en aning om varför hon hamnat där. Till slut dök det iallafall upp en bil och damen kom i tryggt förvar igen.

Ny vecka stundar. Ska ta ett beslut om att ev bara satsa på löpningen fram till Malmö 10K. Det kan absolut gynna löpformen. Dessutom kommer jag ha tid att simma också. Ja, vi får väl sätta oss i soffan och diskutera det hela. Det finns nämligen ett upplägg för Kasper för 10k sub 40. Det klarar han med lite fartträning.

IMG_3622 “Din simmössa är trång mamma!”

Vid regnbågens fot finns en skattkista

Posted by Katarina on May 23rd, 2008

Motivationen, passionen och glöden är fortfarande på drift. Men då finns ett verktyg väl värt att använda. Disciplinen. Mitt bästa knep när man egentligen hellre vill sticka ut och äta glass än ge sig iväg på planerat pass, är att byta om och iallafall köra uppvärmningen.

Det gjorde jag i onsdags. Efter en riktig lökardag när ingenting blev gjort, var jag rätt sugen på att strunta i kvällens duathlonpass. Men jag gav mig inte. Bytte om, blandade sportdryck, gav mig iväg med löftet till mig själv “du behöver bara köra uppvärmningen”. Men uppvärmningen kändes bra och med ny sadel kunde jag trycka på lite hårdare. Fortfarande unplugged eftersom hela chassit på Garmin Forerunner 305 har lossnat och klockan är ivägskickad för service. Men det blev ändå ett snitt närmare 30 km/h i 86 km. Ett snabbt byte hemma i hallen och så iväg på löpningen. Tyvärr fick jag korta den avsevärt pga magknip. Ny sportdryck var  troligtvis boven. Magen mår mycket bättre på bara gel och vatten, men jag ville testa med sportdryck igen. Favoritgelen just nu är Agisko Gel i jordgubbssmak. Innehåller både kolhydrater och MCT (middle-chain triglycerides). Antagligen är det därför jag upplever att de energimässigt ger mer och långvarigare energi än vanlig “sockergel”. Sista 150 km rundan körde jag uteslutande på gel och vatten och jag var inte på något sätt slut energimässigt efteråt.

Idag står långpass löpning på schemat. Imorgon distanscykling. Så även om motivationen inte är på topp så jobbar jag på, för jag vet att vid regnbågens fot finns en skattkista. Och den kommer inte till mig på egna ben. Och som min kloka tränings- tillika pappakompis upplyste mig om “Jag tycker som sagt du har riktigt bra kvalitet och bra variation; intervaller, långpass både på cykel och löpning, duathlon, osv. Du har också gott om vilodagar men får ändå bra veckovolym. Bra balans helt enkelt” 

När jag tittar tillbaka i min träningsdagbok på Funbeat så är det precis som han skrev. Bra balans.

Kasper har också givit mig ett speciellt “Babbilabbhandicap”. Det innebär att detta året får jag dra av 30% på alla tider, nästa år 20% och 2009 10%. Sen får jag själv stå för mina tider:)

Så det innebär att min tid på milen i år är sub 30 minuter!!! Shiiiiit vad jag är snabb.