Mr Bad Lokalsinne.

Och jag är inte ett smack bättre…

Jag och John körde ett ganska intressant pass ute i Bökeberg igår. Fram till igår har jag levt i tron att det bara är jag som har problem att hitta runt därute. Men insåg att vi är fler som får problem när det plötsligt är en själv som ligger först. “Kör vi verkligen den backen direkt efter en skarp vänstersväng??!” . Lite kaxigt hade vi nog tänkt oss typ “två varv på slingan” men något slokörat blev det inte ens ett helt komplett. På vissa ställen vände och vred vi på varje sten och likt två kriminalkommisarier letade vi spår, cykelspår, som kunde leda oss rätt.

Pricken över i var när vi dessutom valde fel väg och kom ut på E65 istället för att rulla den sista kilometern till bilen.

Skam den som ger sig, nästa gång kommer vi inte köra fel på de ställen vi dammsög igår. Dessutom är det som John säger, en runda vi kommer kunna använda till träning hela året.

Nåväl, för mig blev det ett bra pass inför helgen, lite rull, lite tempo, lite snabba tekniska partier och några backar. Mer än så orkar jag inte, det tar nästan hela veckan innan jag är klar för ny tävling. I tisdags betade jag av veckans hårdaste träningpass. 10 x 2 minuter plus 5 x 1 minut. Med ben som blodiga oxfileér betade jag av intervall för intervall. Har inte ens tittat på kilometertiderna, men pulsen svarade fint och det räcker för mig just nu.

Lördagens tävling utgår, och istället hjälper vi till som funktionärer med start 07.00. Häpp. Packar en stor matsäck att ladda upp med. Söndag morgon blir också hård, start redan kl 9.00 och bilen måste rulla innan måsarna klivit upp.

Vad händer egentligen med måndag till torsdag? Allt är bara en enda stor helg just nu.

Märkligt.