Archive for November, 2009

Upp som en sol och hem som ett vrak

Posted by Katarina on November 29th, 2009

IMG_0322
Men en ängels tålamod…

Gårdagens fem timmar (effektiv cykling 4 h eftersom jag stoppade för allt kravlande genom buskage) kan direkt återkopplas till föregående text om val. Jag ska säga som det är, jag var en tvättäkta “pain in the ass” och Kasper måste vara född med en ängels tålamod.

I vanliga fall har jag inga problem med att köra fel och behöva krypa genom ogenomtränglig skog släpande på min cykel. Det är en del i att hitta de där pärlorna som man annars aldrig stöter på. Men i november, när regnet strilar ner och det tar mig en halvtimme att komma upp i arbetspuls efter varje stopp så kan jag inte stava till ordet tålamod. Jag borde ha fattat redan första gången vi körde fel att detta kunde bara gå på ett sätt. Men av någon märklig anledning lät jag mig lockas med på varje villoväg fast varenda cell i min kropp skrek “Det här är fel, vänd om”. Kasper brukar aldrig ta fel, och som vissa redan förstått både genom bloggen och vid gemensam träning så har jag ganska värdelöst lokalsinne när det kommer till kottar och träd.

Kasper menade att han inte kände igen sig eftersom träden saknade löv. För mig såg det ut som vanligt, dvs Kaspers bakhjul och rygg. När vi för tredje gången körde fel och hamnade på en lerig åker i Vånga och tvingades släpa oss genom nån jävla skog utan att veta vart det skulle sluta så stängde min hjärna ner. Efter det kom jag inte tillbaka mer och Kasper fick börja knuffa mig för att vi skulle komma framåt. När vi nådde Immeln var det bäcksvart och innan vi nådde fram till Broby ringde min pappa och skälld för att vi inte hade lysen. Då klickade det totalt för mig. Arg, våt och frustrerad med en ännu mer frustrerad pappa i örat stod jag och vrålade på gamla banvallen. Och när sedan cykeln försvann under mig och jag landade i gräset så var jag tvungen att skrika ur mig all frustration. Och faktum var att den också lämnade min kropp. Ganska nöjd men trött rullade jag sedan den sista kilometern hem till dukat bord med lax, öl och julmust.

Och jag fick såklart be både Kasper och Pappa om ursäkt.

Det är intressant vad kylan gör med kroppen. Får extremt svårt att starta om och komma upp i arbetspuls om det blir för många och långa stopp. Sen har vi ju den mentala aspekten av vintercykling och den kan väl undertecknad behöva jobba lite extra med.

Vi fick ihop våra fyra timmar och som bonus många höjdmeter. Är otroligt tacksam att Kasper hittat bra vinterhandskar åt mig och att Malojas vinterkollektion också lever upp till förväntningarna. Regnshortsen höll mig torr i fem timmar trots regn av och till och stänk underifrån. Men jag kyls  långsamt av innifrån när pulsen inte hålls uppe och timmarna tickar på. Och det är ett problem eftersom det slutligen gör min hjärna trög. Är det riktigt kallt blir jag snudd på apatisk.

Måndag imorgon och en ny fantastisk vecka väntar!

Att välja

Posted by Katarina on November 26th, 2009

IMG_5931
Vuxna människor?

Vi gör så många val i loppet av en dag, och tänk så många vi gör under en livstid. Ibland blir det fel. Eller när man tittar sig i backspegeln blev det fel. Där och då var det kanske den enda möjligheten.

För andra gången det här året har jag köpt Runners och jag tycker  det var ett riktigt bra nummer. Jag sågar aldrig någon eller något så lågt att jag säger “aldrig mer”.  Alla kan bli bättre, allt kan förändras till det bättre. Även jag.

Därför väljer jag medvetet att läsa bloggar som är positiva. Någon beklagade sig över just den här typen av bloggar för att “allt är ju inte rosenrött”. Jag vill leva i en verklighet som är positiv. Pasi Salonen beskrev bra i sin krönika, “vill du vara smal, umgås med smala människor, studera dem”. Och så är det ju med det mesta, vilket umgänge man väljer speglar till stor del en själv. Eller vill man förändra något hos sig själv kan man aktivt börja att välja vem man umgås med.

De senaste dagarna har jag bevittnat ren och skär elakhet och egoism. Min första reaktion var att bli arg och tänka “öga för öga, tand för tand”. Men vi väljer inte  vad som händer oss, vi väljer vårt beteende. När den värsta ilskan lagt sig började jag fundera över min egen reaktion. En klok människa sa till mig att man kan föreställa sig att man är en sten i strid fors. Inget vatten, hur vilt det än forsar fram kan rubba stenen. Hur mycket jag än vill kan jag inte ändra på det som inträffat, men jag kan välja att inte låta ilskan försura mig eller min familj, så jag låter vattnet forsa runt mig.

Befinner mig i en tung och trög träningsperiod. Rester av förkylningen, styrketräning och löpskolning gör att jag känner mig tung och trög. 12 x 2´stod på dagens program och trögheten återspeglades även på pulsen. I vanliga fall faller pulsen snabbt under joggvilan, men idag ville den varken upp eller ner. Och benen ville inte upp eller fram. Betade av intervall för intervall, steg för steg. Ibland släpper det efter ett par intervaller, men inte idag.  Passet läggs till handlingarna, jag  blickar framåt  mot familjehelg, julcykling och första advent!

Dagens roligaste

Posted by Katarina on November 24th, 2009

IMG_6442
Man kan ju alltid drömma om bara ben…

Dagens pass gick bla ut till brofästet. Eftersom den här punkten ligger en bit innan tullen så händer enligt utsago en del märkliga saker just här. Idag när vi passerade stod en vit skåpbil parkerad under bron, och en gul märklig blomstervagn rullades ut på cykelbanan av ett par skumma typer. Jag och Sasha konstaterade att det var ju ett nytt sätt att langa knark på…

När vi rundat “grejen” och körde tillbaka under brofästet fick vi oss ett gott skratt. I boden stod en kille och uppe på slänten stod filmteamet, inspelning av barnprogram… Eftersom de stod mitt i vägen hade jag stor lust att vråla Bollibompa när vi passerade. Men jag var vuxen och fegade ur.

Annars bjöd dagen på 5 backintervaller som tog hårt, liksom vinden som var hård och sur och gjorde oss nästan halvdöva första timmen. Sasha vek av vid Lockarp och slapp den sista biten av loopande runt Oxie.  Men jag var tacksam för sällskap de första två timmarna! Mätaren stannade på 2.58 h. Två minuter till godo. Tisdagarna kommer bli grishårda,  och det blir knappast varmare de närmaste tre månaderna.

Till helgen blir det “Blekingerundan”, 4 h där vi korsar gränsen till Blekinge. En riktig Transalpklassiker som bjuder på långa sugande stigningar och det gäller att ladda med dricka och bars eftersom det är rena rama ödemarken vi färdas i. Går man in i väggen under den här rundan, finns det ingenstans att nödproviantera!

10 saker om mig

Posted by Katarina on November 24th, 2009

 Har fått awarden “I think you are an awsome girl” av PiggelinaAnna.

Så här kommer tio saker om mig.

IMG_6176

Klär mig, för mig och låter som en tjej. Men jag tänker som en kille. Det tog mig åskilliga år att förstå varför jag aldrig platsade på tjejmiddagarna. Men när jag förstod att tjejer (oftast) inte vill ha råd och lösningar utan sympati, föll ett och annat på plats. Men, jag fortsätter att ge råd och möjliga lösningar,  that´s me, och det har sållat hårt bland mina tjejkompisar. Därför trivs jag nog bäst med mina träningskompisar och tjejer med drag av “killhjärna”.

Är extremt lösningsorienterad, ser jag ett problem ska det lösas. Men tyvärr ser jag många problem, till min nära omgivnings stora förtret.

Fram till jag blev 15 var det hästar för hela slanten. Redan där fanns passionen för strukturerad träning. Det kom en liten fet ponny på försommaren, hem åkte en slimmad och mer vältränad utgåva.

Skulle nog helst sluppit gympan på mellan- och högstadiet. Men när jag började gymnasiet blev det andra bullar och mitt intresse för löpträning väcktes av Per-Magnus Bunn, idrottslärare och maratonlöpare.

Ibland funderar jag på vad jag skulle vilja var annorlunda i mitt liv, men jag kommer alltid fram till att jag inte skulle vilja ha ett annat liv, eller vara någon annan. Och så hoppas jag att det alltid kommer vara!

Jag älskar majonäs.

Är uppvuxen tre mil söder om polcirkeln.

Har prytt omslaget till “Ute Magasinet”.

Bodde 4 år i Oslo och skrapade nog ihop 100 skiddagar per säsong under de här åren. Avrundade det hela med en säsong i Chamonix. Sedan har jag knappt rört mina skidor. Saknar det, men terrängcyklingen har blivit mitt substitut, det är där jag glömmer tid och rum!

Hatar bollsporter. Förstår inte hur bollar fungerar och saknar bollkänsla. När vi hade skolmästerskap i basket så körde jag  rugby och kunde på så sätt ändå ta några poäng till mitt lag. Men jag blev inte så populär…

Jag utmanar min bästa skidvän Linda och min löpcoach Therese . Anna som också är “awsome”  har redan blivit utmanad.

Äntligen lite vettig lördagsträning!

Posted by Katarina on November 21st, 2009

Bild001
Inga punkastopp idag!

4 h MTB på schemat varav 2 x 15´kring tröskel. Fick mig en omgång på Skabersjöparkeringen att jag “var helt fel ute” angående hur vinterträning skall bedrivas. För att klargöra vissa saker så är det danmarksmästaren i MTB Marathon som lagt mitt program. Ifall någon skulle vara tveksam på att jag vet vad jag gör.  MTC delade in sig i tre grupper, bravo! Jag och John körde den snabbaste och idag blev det riktigt bra med Jörgen i spets. Tror alla fick en ok genomkörare. Iallafall hade jag 29:46 kring tröskel efter 4h varav 1.40 med MTC.

Det retar gallfeber på mig när någon ska försöka pracka på min SINA träningsprinciper. Låt människor välja själv om man inte efterfrågar hjälp. Ödmjukhet är ALDRIG fel. Nog om detta, jag har sett mellan fingrarna under lång tid, men när jag regelrätt blir påhoppad så lackar  jag ur.

Länge sedan jag skrev om en magisk tur, men Malmö var magiskt idag. När jag rullade genom Toarp låg solen som en stor fet blodapelsin över åkrarna och marken ångade lätt. Efter att järnvägen passerats skrämde jag upp både mig själv och en gigantisk fasan. Vi fick nog ungefär lika hög puls. Det var vår i luften men som någon sa “på fel sida av julen”.

Efter 1.40 med MTC styrde jag åter in mot staden. I Skabersjöby hade tydligen en sällsynt fågel på “200 listan” siktats, där stod tom en bil från nederländerna! Men, är man tillräckligt passionerad… Hur många skulle åka 700 km för att cykla 100km grusväg och sedan åka hem igen? Passion, den gemensamma nämnaren, föremålen skiftar dock!