Pugginuggi 2009.
Man väljer själv, eller rättare sagt “olika människor tar sig framåt på olika sätt”. Egentligen är det väl samma sak.
Min morot för att ta mig 100km/vecka är att det blir så mycket bekvämare att träna och tävla. För hur kul är det att komma dåligt förberedd till ett läger?
Det suger.
Med ett snitt på 100km/ vecka så har jag 200 mil i benen innan vi åter är på Mallorca. Nu är detta det MINSTA jag ska ha i benen. Mentalt får jag då vara inställd på ca 250km är varma och resterande blir att skaka tänder.
(250 km avverkas nämligen i löpskor)
Men som extra morot att inte tappa tempo under kalla och sega december, januari och februari tar vi en tur till spanska fastlandet v 7.
Jag tänker vara förberedd!