Jag gillar inte det här.
Är inte bra på att frysa och dricka High Five Slush.
Det är inte min gren.
Har ägnat mig åt studier på hög nivå. Tre timmar i minusgrader med och utan Scull Candy. När man proppar musik halvvägs upp i hjärnan kan man således lura den att tro att det är mycket varmare än det i realiteten är.
Hör man inte vinden så finns den inte. Man glömmer istapparna under näsan av bara farten.
Tre timmar utan Scull Candy är tre timmars elände. Vinden viner i öronen, energidrycken fryser i flaskan. Och har du riktigt otur snyter du dig och får näsblod, i Vinningebacken dessutom. Men så kallt så blodet frös var det inte. Nej då, det rann varmt och fint och jag fick snällt stanna i Torup och snygga till mig.
Tror jag skrev något om vintercykling tidigare i höst, och att kanske kommer jag frysa fast i nån driva. Vi är snart där om inte mildvädret kommer tillbaka. Eller så får jag kasta in handuken och helt enkelt börja köra inne. Men det tar emot så länge vi inte har något badrum. Det sker dock progression på området, och lagom till man vant sig att “duscha i farten” så kan man väl återgå till ett normalt civiliserat levnadssätt igen med vattenclosett och tvagningsmöjligheter på hemmaplan.
Men just nu känns tillvaron som en enda lång uppförsbacke.
Tyvärr var ju mottot för 2009 “alla berg ska klättras”, så det är ju bara att kämpa vidare. Mot toppen.
Over and out.
Nerför efter nyår?
)
Är inte du en norrlänning som bor i Skåne? Vintern är riktigt fin. När det är vitt, torrt och solen strålar, att köra distans med ett gött gäng är inte så slitsamt även om termometern visar minusgrader.
Tur att man som tävlingscyklist har tävlingar att kämpa för, att kunna köra ifrån sina konkurrenter. Utan det hade jag haft svårt för att ge mig ut på vintern när det inte är som bäst väder.
Left by jonas l on December 14th, 2009