Ordning och reda.
Det gillar jag.
Struktur och rutin.
För ovanlighetens skull känner jag att jag blåser lite dit vinden för mig. Nyfikenhet och dagsform får styra. Idag hoppade jag in i en löpgrupp bestående av “vänner och vänners vänner” och fick ett fartpass och en rejäl spark i baken.
Älskar att brottas mot mig själv, att pina mig och pinna på mot ryggen framför, eller envist suga mig fast i en uppförsbacke. Och det är ytterligare en dimension att få ge och ta energi från andra som också kämpar runt en.
Symbios.
Har fortfarande inte bestämt mig angående “the big five”. Däremot har jag identifierat den första som jag måste attackera ganska omgående. Den mest smärtsamma , eftersom den kommer i relationsform.
Men det känns tryggt att ha rutin och struktur att hugga tag i när jag känner mig redo.
Ett nio veckors löpprogram finns färdigt och väntar när jag känner mig redo att åter kliva på tåget.
Därför känns det tryggt att driva med vinden ett tag.
Modigt att blåsa med vinden ett tag! Kram
Det är synd att vi aldrig blåser på samma håll nuförtiden
Ta hand om dig!
Kram
Vi får ändra på det Katta. Just nu blir det typ 0km cykling och löpning, men kanske en cykelrunda när jag kommer igång? Hälsa Kasper!
Kram
Fy, jag lider med dig. Var i det läget själv och vände under sommaren. Absolut en
cykelrunda när du är igång igen
Ska hälsa Kasper!
Stor kram till dig!
Vet du, jag tror det är en av de allra bästa metoder att hitta tillbaks dit man hör hemma
Var DET sen är, ja det får man se. 
Jag tror som du
Och vart det bär hän, ja det får vi se 
Du vet vad jag tycker myggis och det sätt du tränar och lever på just nu är helt klockrent för att hitta tillbaka! Njut så mycket du kan med vinden i ryggen så kommer du snart att orka kämpa i motvinden igen. Livets djupa dalar och höga höjder, båda gör oss starkare. Fast på olika sätt.
Sköt om dig och stor kram,
T
Saker och ting börjar långsamt klarna Coach-T, snart orkar jag ge mig ut och trotsa motvinden igen
Kramar